16/3

  Livet är bra fint när jag kan vakna upp till detta. Jag är besatt av vädret och kollar min app kanske fyra gånger om dagen. Men åh vad jag myser när jag glimtar en soldränkt tall mot en knallblå himmel bakom gardinen. 
Igår var det fullt ös som vanligt, jag har lärt mig olika sammanfogningar så att hjärnan är maxad med ny kunskap. Jag blir slut i både kropp och själ av att arbeta med trä samtidigt som jag tycker att det är roligt. Efteråt gick jag och tränade och fick faktiskt vara själv på gymmet i tre minuter, dröm! Kvällen avrundades med kroki för att riktigt göra hjärnan till mos. Vi värmde upp med många bra övningar där högerhanden och vänsterhanden skulle göra olika rörelser samtidigt. 

Så fick vi skissa i mörker och satan så svårt det är. Här får ni se mina försök! 

  

Är det inte alltid så.

Jag drömmer om kvinnor, syskon, hästar, män som är utklädda till vampyrer och drinkar.  

Vaknar sen upp och i verkligheten dör en vän ifrån mig efter ett liv av sjukdom. Så jävla orättvist och overkligt. Den vackraste person med ett hjärta av guld. 

Är ändå tvungen att fungera mitt i ett grupparbete och ett liv som hänsynslöst går vidare. 

Så jag har bett om lite paus för att kunna göra en utflykt till naturen och finna tröst. 

Tidvatten i livet

Desktop1

Solen skiner så att jag måste sitta med solglasögon på i vardagsrummet. Tre dagar utan lektioner eller praktik som vigts åt att försöka plugga, lösa sudoku, halsont och sovmorgon har gjort att jag börjar känna mig avslappnad i kropp och själ. Skriver på en skoluppgift om betygsbedömningar och jag måste bli klar alldeles snart men lite lite skjuter jag ju upp det för att istället njuta av hur solen fyller rummet och att jag kan ha fönstret öppet utan att frysa.

Det är så många saker på gång i mitt liv nu, som vanligt tycks det, redovisningar i skolan, resa till Gotland, fixa naglar, träffa tatueraren för konsultation, gå på klubb, träffa vänner, träna, bli frisk(!), gå på bal och så rullar det på. Varje millimeter i kalendern är ifylld och det är många saker om ska klaffa men sånt är väl livet. Det går ebb och flod där också.

Svårigheten i att balansera alla de saker man måste hinna med och alla de saker man vill göra är alltid klurig men jag försöker skapa rutiner och ordning med hjälp av olika scheman och planeringar. Måste börja planera för att söka stipendium för utlandsstudier, för jag har blivit nominerad ifrån skolan att söka en termin på RMIT i Melbourne. Det har jag kanske sagt men det känns så overkligt och självklart på samma gång. Jag kommer komma in, jag kommer få plugga en termin i Australien. Men ansökningen till skolan är inte fören i september men många stipendium måste sökas nu långt innan. Så en god planering med översikt och deadlines kommer nog vara lösningen för mig. Men först måste jag få klart denna uppgift så att jag kan ”ta helg”.

Vill ha plats

Hur hanterar man ångest? Jag borde veta, jag borde ha strategier.
Men det känns inte längre som det gjorde den gången då det började.
När jag läst på nätet att folk ibland trodde att de skulle dö under en panikångestattack men jag aldrig förstod vad de menade tills den gången då det hände. Hur rummet krympte och jag inte förstod hur jag någonsin skulle komma därifrån.

Numera kommer det sällan så intensivt som det gjorde då. Det bara lägger sig som en tung filt över hela medvetandet. Får mig att känna mig trött och utmattad, otillräcklig.
Lösningen då var förändring. Jag möblerade om som besatt, att få fysiska bevis på att något förändrats, förbättrats lugnade mig. Jag klippte av mig håret, jag färgade det, jag förlängde det. Jag slängde kläder. Sorterade saker.
Ibland satte jag igång så stora projekt i min iver att slippa ångesten att det tog flera dagar att uppbåda all energi för att göra klart det. Men det var inte heller ovanligt att jag började möblera om halv elva på kvällen och inte slutade fören sent inpå natten.

Kortsiktiga men fullt fungerande lösningar på symptomen. Ibland känns det bara så jävla svårt att prata om att dehär känslorna aldrig går över. Att vara vuxen inte är en garanti för att det blir lättare att hantera. Att det försvinner.

Men jag känner mig både som en trasig skiva som spelar samma trötta spår om och om igen samtidigt som jag blir galen på att så sällan kunna känna att det är okej att vara sån, trots att jag är vuxen, trots att jag har gått i terapi, trots allt.

Alltid något

Tänkte att jag skulle uppdatera med ett inlägg eftersom jag vid flertalet tillfällen de senaste dagarna har påtalat hur mycket jag tycker om mitt sätt att skriva. Att jag kan sitta och bläddra i bloggarkivet bara för att läsa alla mina lustiga formuleringar.

Men vad skriver man om när livet handlar om poesi, kärlekskomedier, möten på östermalm, migrän, praktik, råbiff, vårbal och självförverkligande?

Jag har blivit nominerad att få söka utbytestermin på RMIT i Melbourne, Australien. Jag har skaffat en ateljéplats. Jag har numera två ekologiska och fairtrade-märkta t-shirts som jag känner mig fin i. Alltid något.

PMS

Saker som händer när jag har pms:
Halkar på isfläck.
Bestämmer mig för att sitta kvar i skolan och plugga för att inte alltid vara först hem.
Julius ringer och säger att han blir sen.
Alla i hela världen ska handla mat samtidigt som jag.

Saker som händer när jag har mens:
Måste äta citodon för att kunna vara vaken.

Verkligen ett magiskt liv. Tur att jag får två av fyra veckor med en någorlunda lugn tillvaro. Det är ju ändå hälften av mitt liv. Tur.

Måleristudion

Har knappt börjat dag två på denna vecka och huvudet är redan fullt av vadd. Har introduktion i skolans måleristudio vilket innebär timmar utav föreläsningar om pigment, bindemedel, penslar och fyra miljoner saker till.

Känns inte riktigt lustfyllt ännu eftersom detta är ett avbrott i vårt slutprojekt. Läraren är dessutom sådär kunnig att hon kan vara riktigt oskön utan att man kan göra något. ”Med kunskap kommer makt” stämmer helt klart. (Om det är ett riktigt saying men det låter som det iaf. )

Efter skolan idag så ska jag träffa en kompis för att undersöka om yoga kan vara något för oss, ska bli spännande. Sen ska vi avrunda med att gå på bio. Skönt att göra något normalt och släppa studiestressen lite.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/c1c/27939275/files/2014/12/img_4331.png

Hela helgen

Dagarna snurrar på men jag har wordpress öppet på datorn så att jag lättare ska hinna med att skriva. Minns så dåligt att jag ofta är tvungen att titta i min kalender vad jag hade planerat in och försöka minnas om det faktiskt blev av. I fredags så startade jag dagen med ett kiropraktorbesök som avlöpte utan större problem. En förvånad handledare lämnade behandlingsrummet medan jag bara fnissade.

Efter detta så har helgen gått i rasande fart, några timmar i skolan på fredagen, hem och äta mat, titta på serier med en halvsovande pojkvän bredvid. Få en snilleblixt och höra av sig till en vän jag inte träffat på länge, få fullträff, möta upp honom och några vänner på tikiroom och sen vandra halva stan runt i ösregnet. Jag kom hem strax innan tre. *aldrig känt mig så ung*

Lördagen blev visserligen mycket lugnare, chillade med Julius, vi tog en sväng förbi Globens centrum, bara snackade och umgicks. Sen till kvällningen for jag iväg igen, ut på äventyr. Fest i Bromma, hade väldigt trevligt även om det kändes ovant att vara ute igen. Gled in med Uber runt tre-tiden och kunde knappt somna pga uppe i varv.

Vilket kanske inte var superbra eftersom vi på söndagen skulle fara med ånglok ut till Nynäshamns julmarknad men det gick bra. Riktigt häftigt med ett sånt gammalt tåg, träbänkar och disiga fönster. Konduktörerna gick runt och klipp i biljetterna och pappa och Carina var helt saliga. Detta var nämligen en överraskning för dem, så både jag och Julius var riktigt nöjda över att allt var så trevligt. Väl framme i Nynäs så var kanske marknaden inte något över förväntan men vi köpte brända mandlar och kikade lite i de olika stånden. Så kom dagens höjdpunkt in till kaj, ångbåten! Vi gick ombord så fort vi kunde och där efter väntade det en magisk middag mitt under sjögång, ett jazzband spelade live och motorn tuggade på taktfast så att båten vibrerade. Sista timmen fick vi byta till en modernare båt eftersom det var så lågt vatten på ett ställe och då skulle vår gamla ångbåt gå på grund. Kändes ändå inte som ett problem utan vi kunde se mycket bättre när vi gled in förbi Waldersmarsudde och Skeppsholmen mot Slottstrappan. Helt klart en drömmig vy att ta sig in till stan via skärgården.

Sleeping to dream about you

Vaknar 02:20 klarvaken. Svettig och klarvaken. Förstår ingenting. Sovit knappa tre timmar och är redan redo för en ny dag. Somnar om tillslut. Täcket är fortfarande varmt. Klockan ringer vid sju, det är kolsvart i rummet. Kolsvart och tomt eftersom du sover på jobbet inatt. Bestämmer mig för att snooza lite och då sätter det igång. Jag drömmer. Jag drömmer och jag vill aldrig mer blunda igen.

Drömmer att jag ska hitta mina skor efter en fest. Hittar den ena, alla vänner hinner gå hem. Plötsligt är du där och även min sko. Och hon. Vad heter hon inatt, Julia? I drömmen så delar ni ateljé (ironiskt eftersom verkligheten är så långt ifrån) men jag hälsar och hon ser lite förvirrad ut. Plötsligt så är vi på ditt landställe där hela bygden har samlats för att uppträda med sånger och pjäser i din morfars ära. Och jag inser att något inte stämmer. Så mitt ibland drömmens sång och dans så frågar jag – ”har du legat med Julia?”. Du svarar ja. Att du trodde att jag fattat det. Att jag förstått att det var så du gjort illa fingret. Jag dör inombords. Jag dör och springer därifrån. Jag kan inte med att titta på dig och gråta och ta in det du precis sa. Springer och hamnar på ett hotell, gråter mig blind och rasande. Träffar på dina kollegor och berättar att du ”har knullat fingret ur led!” (Använder uppenbarligen inte hela vidden av mitt ordförråd när jag är arg i en dröm) och en av dina kollegor tycker att vi ska springa tillbaka och hälla juice över dig.
Så jag springer fram genom staden, hoppar ner för hustak och tar mig över hinder i all min snabbaste ilska.
Kommer så klart aldrig fram till dig utan vaknar i panik. Vaknar upp, klarvaken ytterligare en gång, men fyfan. Fyfan för att vakna ur en såhär dröm. Att vakna av att allting inuti har dött.

Du är det finaste jag har.

Symboler och siffror

Igår lånade jag fyra sjukt tunga böcker på skolans bibliotek, om mönsterrapportering och symboler. Vi har nu påbörjat våra profileringsarbeten som det så fint heter. Jag ska götta mig i symboler och använda symboler för att göra stämplar i trä som jag sedan ska trycka med på tyg. Ikväll ska jag sätta igång med att bläddra igenom ”The encyclopedia of signs and symbols” för att välja ut några symboler som jag vill jobba med. Fick veta av en klasskompis att hakkorset eller svastikan ej är tillåten att använda som symbol i skolarbeten vilket känns helt OK med mig. Jag vill jobba med symboler som handlar om kärlek, skapande, natur och kraft. Lyfta fina symboler och låta dem få ta mer plats, tänker jag.

Hade mitt tredje arbetspass på Akademibokhandeln idag, jätteroligt! Trivs redan bra även om det fortfarande känns väldigt ovant att ha kollegor att be om hjälp av, som tycker att det är bra om jag ber dem om hjälp(!). Vidare känns det även ovant att det är härligt att jag vill packa upp böcker, att jag får gå på rast, att de ler och säger ”självklart!” när jag undrar om jag får gå på toa och det bästa av allt: JAG FÅR BLIPPA STRECKKODER. Det är så fruktansvärt SKÖNT. Blipp-blipp och så är nästan allting klart på skärmen. Aldrig mer ska jag knappa in ett artikelnummer. Halleluja.

Det som både är en fördel och en nackdel med att jobba i en bokhandel är att önskelistan på böcker blev ungefär sjutton titlar längre, bara idag. Bådar gott.

large